Igår var jag ledig ifrån jobbet & blev istället inringd till rumskulla förskola. Efter bara några kilometer börjar bilen hacka sig fram. 'Äsch',tänkte jag..'bensinen borde väl räcka fram till dagis iallafall.' Men ack så fel jag hade. Mitt i en häftig kurva stannade bilen och han ville absolut inte röra sig en ynka meter till. mobilen var död & jag förberedde mig på att gå ca 2mil till jobbet. Gick en bit, hittade en lite grusväg längre fram, bestämde mig för att putta in bilen dit så den inte blev kvaddad under dagen när den stod där den stod. efter några 100meter var bilen i säkerhet... Och under den här tiden då jag stånkade och puttade på bilen hade 5 bilar passerat. Och varje gång en bil kom ställde jag mig och vinkade för att lyckas stanna dem och höra om jag kunde åka med till rumskulla. Vad som förvånade mig då var att ingen av alla dessa bilar stannade eller ens kollade om allt var okej. Vadfan är dethär för jävla människor, tänk om jag hade varit skadad (inte så troligt när jag står och hoppar) eller att bilen hade gått sönder etc. Iallafall började jag promenera, jag fortsatte lifta. Till slut stannade det en byggfirmabil. Lyckan i kroppen när bilen bestämde sig för att till slut stanna pch plocka upp mig kändes så bra och det kompletterade de andra passerande bilarna. Väl inne i bilen pladdrade jag på som aldrig förr och killen bakom ratten verkade vara en himla bra lyssnare. Haha! Efter några kilometer skulle han svänga av & jag tackade för skjutsen, hoppade glatt ur och höll tummarna på att nästa bil som kom kunde vara lika hygglig som byggkillen. efter några minuter kom det en bil... Förvånansvärt samma bil. Jag hade tydligen inte varit så jobbig med allt prat att han ville plocka upp mig en gång till. 'Vill du ha skjuts till jobbet så har jag faktiskt inte så mycket annat för mig just nu, hoppa in' sa han. Glad & med ännu mer hopp om mänskligheten satte jag på mig bältet igen. Satt väl en 15min och snackade med honom, tills jag var framme. tackade tusen gånger för skjutsen och önskade honom en lika fin dag som jag fick pga honom!

Ibland kan humöret bara vända på grund av en enda liten människa. Om det inte hade varit för honom hade jag väl inte varit framme än! Haha.